Meny
Våra företagstjänster
Betala och ta betalt
Företagslån och finansiera
Spara och placera
Pension och försäkring
Internetbank, app och BankID
Er verksamhet

Så påverkar världsekonomin svenskt lantbruk

Two farmers working on the tractor

Det ekonomiska läget är ansträngt, kriget pågår fortfarande och vintern närmar sig. För svenskt lantbruk finns det både ljusglimtar och orosmoln.

– Vi tror på det svenska lantbruket, både på kort och lång sikt. Det saknas inte utmaningar, men livsmedelsproduktionen i Sverige är stark och sund. Som vi ser det handlar många av de problem som drabbar näringen nu, mer om bristande likviditet än om dålig lönsamhet, säger Ulf Möller, ansvarig för Skog och lantbruk på Swedbank.

Lågkonjunkturen rycker allt närmare, i takt med att räntor och inflation stiger.


– Inflationstakten fortsätter att överraska, men vår bedömning är att den toppar på närmare 11 procent i början av nästa år. Då bör räntehöjningarna och de ökade kostnaderna ha fått tillräcklig effekt på konsumtionsviljan, säger Ulf Möller.


Enligt Riksbankens prognos från september kommer även reporäntan plana ut, på runt 2,5 procent, under andra kvartalet 2023.


– Det innebär generella räntenivåer på mellan 4 och 5 procent. För dig som har lånat 10 miljoner kronor på din gård, betyder det att du får räkna med att ditt överskott krymper med runt 300 000 kronor, säger Ulf Möller.

Den svaga kronan

Den svaga kronkursen är en annan försvårande faktor, inte minst för att den dämpar effekten av Riksbankens penningpolitiska åtgärder.


– Eftersom allt vi importerar blir dyrare, spär vår svaga valuta på inflationen. Vinnarna är de som har sina kostnader i Sverige, men får betalt i dollar eller euro, som skogsbolag och gruvnäring. För lantbruket innebär den svaga kronan däremot att drivmedel, gödning och andra importerade insatsvaror blir dyrare, säger han.

Den dåliga stämningen

Ett annat tecken i tiden är det extremt låga stämningsläget bland svenska hushåll. Enligt Konjunkturinstitutets mätning för september ligger konsumenternas förtroende för den egna ekonomin på rekordlåg nivå. Även inom näringslivet är förtroendekurvan dalande. Men skillnaden mellan hur konsumenter och näringsliv uppfattar det ekonomiska läget är märkbart stor.

 

– Skillnaderna kommer jämna ut sig. Mixen av sjunkande reallöner, stigande räntor och fallande fastighetspriser och börser kommer landa i minskad konsumtion. Och på sikt drabbar det företagen. För landets livsmedelsproducenter blir sannolikt effekten mindre kännbar, än för många andra. Svensk mat har en stark position bland landets konsumenter och vi vet att sparsamma svenskar drar ner mer på restaurangbesök än på matinköp. Och det är framför allt i butikerna som svenska livsmedel är väl representerade, säger han.

Ulf Möller
Ulf Möller, ansvarig för Skog och lantbruk på Swedbank

Den nervösa livsmedelsmarknaden

De globala livsmedelspriserna är tillbaka ungefär där de låg före krigsutbrottet i Ukraina. Kriget har, trots allt, haft en begränsad inverkan på det totala utbudet och efterfrågan på livsmedel i världen.

 

– Vi ser fortsatt höga priser på mjölk, kött och spannmål, men prisfluktuationerna är stora när det gäller spannmål. Marknaden är nervös och priserna går upp och ner, dag för dag, nyhet för nyhet. Vetepriserna rör sig relativt stadigt uppåt, och oron fortsätter att driva på utvecklingen. Priset på majs stiger också, till följd av minskad produktion i EU och USA. Med rapsen är det annorlunda. Sjunkande priser på vegetabiliska oljor över lag, och en ökad produktion i Kanada, dämpar prisutvecklingen på oljeväxter, säger Ulf Möller.

 

I ett längre perspektiv är utvecklingen både mer svårbedömd och oroväckande.

 

– Vi är sannolikt på väg in i en lågkonjunktur. Det behöver i sig inte påverka lantbruket så mycket, eftersom mat alltid kommer att efterfrågas. Men en global lågkonjunktur kan leda till att både exporten och priserna, på till exempel mjölk, sjunker. Vi ser också att Ryssland har ökat sin andel av den globala vetemarknaden, samtidigt som deras lager av spannmål förväntas växa. Vad det får för långsiktiga konsekvenser återstår att se. Men så länge Ryssland kan driva upp energi- och gödselpriserna kommer vi sannolikt att få leva med höga matpriser, säger Ulf Möller.